Byanäten i Sverige är koncentrerade till södra Sverige och drivs primärt i form av ekonomiska föreningar. Det visar en undersökning som genomförts av Bredbandsforum på PTS, post och telestyrelsen.
För ett tag sedan fick Blendafiber frågan om vi ville svara på några frågor om vårt byanäts byggande och arbetet bakom. Nu är våra och alla andra svarandes svar sammanställda i en rapport som du kan läsa mer om och ta del av här i sin helhet.
i nuläget finns över 1 000 byanät i Sverige som är i uppstartsfas, har nät under byggnation alternativt har färdiga nät. Bredbandsforum har frågat 587 av dessa och här är en sammanfattning av resultatet samt ett par citat från rapporten:
”Det svåra är att komma igång. Samla folk och bilda en ekonomisk förening.”
”Att driva ett bredbandsprojekt är en extrem hinderbana. Jag förstår varför myndigheter och kommun vill överlåta det till byalag, för att själva undvika problem och spara kostnader.”
”För flera av oss handlar det inte om att få bättre bredband, utan att få bredband överhuvudtaget, jag har 0,25 ADSL och mobiltäckning endast när solen skiner.”
Sammanfattning av rapporten
Byanäten i Sverige är koncentrerade till södra Sverige och drivs primärt i form av ekonomiska föreningar. Undersökningen visar att för att näten ska kunna byggas krävs att byanäten investerar tusentals timmar egen tid i form av frivilligt arbete.
Flertalet aktiviteter som följer av byanätsprocessen är tidskrävande och en rad utmaningar kan uppkomma i arbetet. Dessa omfattar att samla tillräckligt med engagemang hos byalagets medlemmar, navigera i den process som omger bredbandsstöd och hitta svar på frågor som rör exempelvis upphandling.
Mot bakgrund av det ställer sig majoriteten byanäten positiva till ökat samarbete, inte minst för att kunna stötta varandra och dra nytta av kunskap och erfarenheter. Sistnämnda innefattar också att göra bättre strategiska vägval om byanätens framtid. Resultaten i denna rapport indikerar att det i nuläget endast är en liten del som påbörjat en sådan diskussion.
Här kan du ta del av rapporten i sin helhet:
Bredbandsforums_rapport_201510107
