Bakgrund: så här kom
byanätet Blendafiber till

28 november 2009
På Odensjö byastämma 2009 kom en fråga om byanät upp i samband med information om EON:s planerade nedgrävning av elkablar i byn. Enligt planen skulle EON göra en storinvestering i byn och gräva ner elledningar och rasera luftledningar för att säkra elförsörjningen. Detta skulle ju även ge oss möjlighet att samlägga fiber för att skapa ett byanät.

Stämman såg mycket positivt på detta och beslutade att det skulle kallas till ett allmänt möte för alla bybor i detta ärende. Christer Mårdh, Petter Hammarbäck och Bengt Johansson fick uppdraget att ordna detta. Och så gjordes.

Informationsmötet var välbesökt och det beslutades att ett byanät var vad majoriteten ville gå vidare med. En interrimstyrelse valdes för att gå vidare med detta arbete och denna hemsida tillkom i anslutning till detta arbete för att hålla bybor och senare medlemmar i fiberföreningen informerade.

Här är de delar av hemsidan som publicerades i samband med detta arbete och fram till den 10 februari 2010:

Vad händer härnäst?

5 januari 2010
Blendafiber Ekonomisk förening är nu en registrerad ekonomisk förening på Bolagsverket. Vi har även öppnat bankkonto och fått ett eget bankgironummer.

Vill du bidra med en peng redan nu går det alldeles utmärkt att betala in på bankgironummer 481-1261 för Blendafiber Ekonomisk förening och på så sätt komplettera din intresseanmälan eller göra en ny.

De som betalat hittills har satt in 300 kronor. Genom att betala nu bekräftar du ditt intresse och ökar samtidigt föreningens möjligheter att jobba vidare med att fiberisera Odensjö och Skäggalösa.

Glöm inte att ange namn, adress, telefonnummer och e-postadress. Beloppet har du tillgodo som medlemsavgift och framtida investering för fiber.

Nedan hittar du Blendafiber Ekonomisk förenings stadgar så som de är registrerade hos Bolagsverket.

Stadgar för Blendafiber Ekonomisk förening

Protokoll från första styrelsemötet i Blendafiber Ekonomisk förening

Hur går det till?

5 januari 2010
1. Ett område avgränsas för att vi ska kunna planera ett byanät och räkna fram kostnadsförslag.

2. En organisation upprättas med ansvariga för projektering, entreprenad, administration med mera.

3. Avtal tecknas med medlemmar och berörda markägare.

4. Finansiering ordnas, bidrag söks, medlemsavgifter tas ut.

5. Beslut att starta.

6. Uppstart av projektet med samordning mellan de olika ansvariga arbetsgrupperna.

7. Grävning. Tomma slangar grävs ner och brunnar eller skåp upprättas där man kan koppla ihop fibernätet i efterhand.

8. Fiberanslutning. Fiber blåses igenom tomrören och svetsas samman i förbindelseskåpen.

9. Inkoppling i hushållen. Wexnet ansluter i andra änden och förbindelsen är klar.


Varför fiber?

15 januari 2010
En fiberförbindelse är egentligen bara en oerhört snabb förbindelse som kan användas för att distribuera tjänster och varor i digital form på båda håll. Denna förbindelse innebär även att vi slipper vara beroende av det fasta telenätet.

För den som ansluter sig innebär det i nuläget en mycket snabb internetförbindelse (100 Mbit/s möjligt idag, >1 000 Mbit/s möjligt i framtiden), möjlighet till att ta emot tv-kanaler, även högupplösta sådana (HDTV) samt möjlighet till billigare telefoni som inte är beroende av Telia och Telias/Skanovas telekablar.

För den som inte ansluter sig händer egentligen ingenting på kort sikt. Telefoni, bredband och tv fungerar likadant som idag. Men om byanätet byggs ut och flertalet väljer att ansluta sig betyder det på sikt att det telenät som idag används för telefoni, uppringt internet via modem, bredband via ADSL och bredbands-tv får allt färre användare vilket kan leda till att dessa tjänster inte underhålls och till slut upphör att fungera.


Teleledning i Odensjö by 2009 som förmedlar telefoni, bredband och bredbands-tv.

Mobilt bredband då?

15 januari 2010
För bara ett par år sedan var internet via mobiltelefonen någonting dyrt, långsamt och svårtillgängligt. Idag går det att nå 1 Mbit/s eller mer i 3G-näten som uppgraderats till turbo-3G, även på gynnsamma ställen i Odensjö. Via speciella mobila bredbandsabonnamang går det dessutom att surfa mobilt för en fast månadskostnad. Även om många idag har problem med täckning och låga hastigheter är mobilt bredband definitivt ett alternativ att räkna med och något som har framtiden för sig.

Nästa steg är 4G som lovar hastigheter på upp till 100 Mbit/s i storstäderna redan under 2010. Det kommer säkerligen dröja ett bra tag innan 4G når våra bygder, men för fem år sedan var det nog få som trodde att 3G och framförallt det snabbare turbo-3G, skulle vara något tillgängligt utanför storstädernas stadskärnor. Nu med facit i hand vet vi. Det finns, och det fungerar. Men det är fortfarande ganska dyrt att använda och det har begränsningar i form av hur mycket det får användas per månad.

Den som storsurfar mobilt riskerar att få hastigheten sänkt till en bråkdel eller betala dryga tilläggsavgifter för att ha överutnyttjat sitt mobila bredband. Snabbare mobila bredband kommer definitivt även hit, men det kommer knappast att innebära att det blir speciellt mycket billigare att använda. Inom överskådlig tid kommer sannolikt det fasta bredbandet till ett hushåll att vara det snabbaste och billigaste att använda utan att behöva tänka på begränsningar i användandet.

Varför just nu?

15 januari 2010
EON är på gång och ska gräva ner elkablar på olika ställen i Odensjö. Genom att passa på nu kan vi både få möjlighet att lägga ned fiber till ett lägre pris när det ändå grävs och söka bidrag för att samlägga hos Länsstyrelsen. Se mer om detta här. Wexnet beräknar totalkostnaderna för grävning, tomrör, fiber med mera till 115 kronor per meter.

Vid samläggning med EON beräknas grävkostnaden till cirka 40 kronor per meter. Till detta finns samläggningsbidrag att söka hos länsstyrelsen som vill samförlägga så mycket kabeldragning som möjligt. I vårt fall skulle en samläggning med EON innebära att ungefär halva sträckningen kunde göras ganska mycket billigare om vi passar på nu jämfört med om vi i ett senare skede skulle bygga ett byanät och själva stå för all nedgrävning.

Varför Wexnet?

15 januari 2010
Ett eget bredbandsnät bestående av fiber, radio, ADSL eller annan teknik är tämligen meningslöst utan förbindelse med omvärlden. Och ju snabbare eget nät desto snabbare omvärldsförbindelse krävs för att kunna utnyttja det egna nätets fördelar.

År 200x intallerades bredband via ADSL i telestationen som förser Odensjö och Skäggalösa med telefoni. Telia var inte intresserade av detta utan det var Wexnet som först gav oss bredband. Wexnet är ett bolag som samägs av Alvestas och Växjös kommunala energibolag. Alvesta kommun har också bidragit till att vi i Odensjö och Skäggalösa fick bredband via ADSL så tidigt som vi faktiskt fick.

Förbindelsen från telestationen i Odensjö var dock inte den snabbaste utan bestod av en hyrd ledning till Grimslöv som klarade att leverera 2 Mbit/s. 2 Mbit/s var alltså vad vi alla hade att dela på samtidigt. När Telia insåg att det faktiskt fanns så många intresserade drog Telia en egen fiber till telestationen och erbjöd ADSL på upp till 24 Mbit/s. Sedan dess har även Wexnet uppgraderat sin förbindelse och har nu också en egen fiberförbindelse till Odensjö telestation med en kapacitet som i teorin är näst intill oändlig.

Idag har vi alltså två fiberförbindelser dragna till telestationen - en från Telia och en från Wexnet och därmed skulle båda dessa operatörer kunna komma ifråga. Att vi skulle kunna locka hit en tredje leverantör av bredbandsförbindelser är dock inte så troligt. Telia är dock ett tänkbart alternativ till Wexnet, men då skulle vi vara låsta till Telias tjänster i vårt bredbandsnät. Wexnet erbjuder en öppnare lösning där alla operatörer är välkomna att erbjuda sina tjänster, även Telia.

De flesta andra liknande föreningar har också valt att samarbeta med Wexnet och därför har även vi valt Wexnet. Så länge vår förening äger det egna byanätet är det dock inget som hindrar att vi byter operatörer och leverantörer i framtiden. Vi kan alltså börja med Wexnet och senare byta till Telia eller någon annan om vi skulle vilja så länge vi själva äger och driver vårt eget byanät.

Vad kostar det?

Uppdaterad den 8 april 2010
Testa en interaktiv version av kostnadskalkylen där du själv kan förändra värden. Här kan du till exempel se hur anslutningskostnaden per hushåll förändras vid fler eller färre anslutna. OBS, kräver Internet Explorer med Office webbkomponenter.
Det här är en annan mer konkret kostnadskalkyl som baseras på den projektering vi nu gjort och som fördelar kostnaderna på hur många som just nu är intresseanmälda. Sedan återstår förstås att hitta leverantörer och entreprenörer som är beredda att utföra arbetet för dessa kostnader. Men den ger i alla fall en ganska god bild av de ungefärliga kostnaderna.

Vi kan dessvärre inte slutgiltigt fastställa den exakta slutsumman för att gräva och bygga ett byanät. Kostnaden per hushåll är dessutom mycket beroende av hur många som faktiskt ansluter sig. Alla beräknade priser är inklusive moms.

I andra liknande föreningar som till exempel i Tolg, Västra Torsås, Lekaryd och Tjureda ligger kostnaderna per anslutet hushåll mellan 25 000 och 35 000 kronor. Jämför vi Odensjö och Skäggalösa med dessa områden är vi mer gynnade av tätare bebyggelse, fler vägar och mer åkermark vilket borde kunna göra det ännu billigare för oss. Men det krävs ändå att de flesta verkligen går med.

Om för få hushåll väljer att ansluta sig blir det sannolikt allt för betungande för dessa att själva bekosta hela utbyggnaden. Då är naturligtvis risken stor att projektet läggs ner, men det kan även finnas en möjlighet för ett färre antal intresserade hushåll att ordna ett eller flera mindre gemensamma nät som bara täcker delar av byarna och på så sätt minska totalkostnaderna. Men det innebär förstås att hushåll som inte ansluts får svårare att ansluta sig i framtiden än om vi förbereder för alla fastigheter direkt.



Billigare i längden

1 februari 2010
Oavsett om vi landar på 30 000 eller 20 000 kronor per hushåll i slutänden är det mycket pengar att betala för något som man kanske inte har så stor nytta av idag. Men det finns även en ekonomisk fördel med fiberanslutningen som gör att investeringen kan tjänas in på några års sikt.

Den som idag använder bredband och fast telefoni betalar en hel del per månad för detta, och det är månadskostnader som kan bl avsevärt mycket billigare. Här är en kalkyl på drivskostnader för några exempel:



Från informationsmötet

1 februari 2010
Söndagen den 31 januari hölls ett informationsmöte i Odensjö skola och uppslutningen var mycket stor! Vi räknade in 60 deltagare och fick in tio nya intresseanmälningar.


Här kan du se presentationen från mötet.

Det innebär att vi totalt är uppe i ett 70-tal intresseanmälningar. Utifrån dessa intresseanmälningar ska vi nu göra en noggrannare projektering för att få fram ett underlag som kan kostnadsberäknas i detalj. Därefter kan vi begära in offerter på de olika delarna och få fram riktiga prisuppgifter.

Det kostar max 30 000 kronor

Vi har nu spikat taket till 30 000 kronor vilket alltså är det maximala belopp du som fiberansluten medlem kan behöva betala initialt. Om totalpriset efter projekteringen skulle visa sig hamna på 27 000 kronor är det detta belopp som ska betalas in. När nätet är byggt och bidragen betalas ut kommer en återbetalning att ske. Hur stor den summan blir beror förstås på bidragens antal och omfattning. Om bidragsdelen sänker byggkostnaden med 5 000 kronor per anslutning är det 5 000 kronor som återbetalas.

Skulle priset per hushåll visa sig bli dyrare än takbeloppet på 30 000 kronor drar vi i nödbromsen och avslutar hela projektet eller börjar om med nya förutsättningar. Du som nu tecknar dig behöver alltså aldrig betala mer än 30 000 kronor per anslutning. Skulle det bli dyrare än så får du tillbaka dina pengar om du hunnit betala in dem. Men det börjar bli bråttom.

Har du ännu inte anmält ditt intresse är det nu mycket hög tid att göra så. Annars tas inte din fastighet med i projekteringen och du riskerar därmed att mista chansen att gå med. Även du som inte är intresserad ber vi lämna ett nej-svar så vi vet vad vi har att räkna med. De som inte svarar kommer vi att tvingas ta som ett nej och lämna utanför i projekteringen.

När måste jag lämna definitivt besked?

För att vi ska kunna samförlägga med EON och därmed få bidrag för den delen som samförläggs måste vi skriva på ett kontrakt senast den 1 mars. Därför måste vi ha in din definitiva och bindande anmälan före detta tillfälle.

Klicka här för att hämta ditt Fastighetsavtal


Det betyder inte att du måste betala din medlemsinsats före den 1 mars, men räkna ändå med att du kommer att behöva betala in insatsen ganska kort därefter.

Från berörda markägare måste vi ha in påskrivna Markupplåtelseavtal för kommunikationsledning i mark:

Klicka här för att hämta ditt Markupplåtelseavtal



Kan jag ansluta i efterhand?

På mötet diskuterades vad som händer om man inte tecknar sig nu, men skulle vilja gå med i framtiden. Vår plan är att försöka förbereda och göra det möjligt för så många som möjligt att gå med. Men vi kan inte garantera att alla hushåll kommer att kunna efteranslutas. För att hålla ner kostnaderna måste vi prioritera de som går med nu, men i den mån det är tekniskt och ekonomiskt möjligt ska vi försöka förbereda för att ytterligare anslutningar ska vara möjliga i framtiden.

En efteranslutning riskerar dock att bli ganska mycket dyrare. Föreningen Blendafibers byanät i Odensjö och Skäggalösa byggs solidariskt där alla medlemmar ansluts till samma kostnad. Som efteransluten får du alltså gå med och köpa din andel i föreningen för samma anslutningskostnad som vi andra betalat. Men till skillnad från dem som var med från början köper du då en andel i ett befintligt nät.

Det innebär att du som efteransluten även får betala för den grävning som måste göras ytterligare från nätets närmaste anslutningspunkt till din fastighet och de ytterligare kostnader det innebär. Efteranslutna har dessutom ingen möjlighet att få del av den kostnadsreduktion som bidragen kan innebära.

Bidrag kommer att sökas så fort vi bara kan. När bidragen betalats ut till föreningen kommer summan att delas ut till alla som är medlemmar då, det vill säga de som gått med från början. Möjligheterna att söka nya bidrag för efteranslutna i ett senare skede är dessvärre ganska små. Dessa bidrag kan man som regel bara söka en gång.

Om du väljer att avstå nu, men skulle vilja gå med senare, kan du räkna med att din anslutning blir en hel del dyrare än om du går med nu. Ligger din fastighet långt från närmaste anslutningspunkt kan det dessutom tillkomma ganska omfattande merkostnader. Så vänta inte utan gå med redan nu!

Projekteringen har startat

8 februari 2010
Nu är projekteringen igång och snart kan vi få en mer konkret specifikation över hur fibern ska dras, hur mycket materiel som går åt och hur mycket det kommer att kosta.



- Det här ska nog inte bli några problem att komma under 30 000, ni bor ju så nära varandra, kommenterade projekteraren när han fick se den första skissen.